Dannys syster

"Vilken stol"? Han är pizzabagare på Lilla Monaco i Blackeberg och jag är Dannys syster men det är ingen som vet, än. Pizzabagaren står bakom disken och jag framför. Han ser på mig med en alldeles särskild blick. Jag försöker förtydliga mig. "Var brukar Danny sitta"? Mannen pekar lite trevande och kommer fram till mig och tar mig i handen och följer mig till en stol intill ett alldeles vanligt bord. "Där"! Säger han. Jag rör vid stolen med mina händer. Rör vid stolen som om den vore en relik från ett helgon. Jag vet att det bara är en stol och att min bror är lokalt känd som en av de hemlösa. Vad jag då inte vet är att han också är känd som den rosaklädda mannen som går omkring med en hjälmliknande hatt på huvudet, prydd med fjärilar som en gloria. 
Jag sätter mig på stolen. De övriga gästerna tittar nyfiket på mig. Och Jag förstår att jag måste färklara mig och säger; Hej, jag är Dannys syster. Och det kommer att bli mitt namn, varje gång, jag är där.
"Dannys syster".